Forskningsbidrag från Vetenskapsrådet

2017-12-07

Forskare vid statsvetenskapliga institutionen har tilldelats medel från Vetenskapsrådet för forskning om oppositionen inom EU-politiken, Thomas Hobbes, den politiska ojämlikhetens uppkomst och arbetets betydelse för att skapa politiskt engagerade medborgare.

De forskare vid institutionen som tilldelas forskningsmedel är:

Den politiska oppositionens paradox i Europa: en analys av plenumdebatter i tretton parlament

Syftet med projektet är att undersöka opposition inom EU-politiken i tolv medlemsländers parlament och Europaparlamentet. Yttrar sig opposition i EU-politiken som kritik mot politikens innehåll, eller snarare som motstånd mot EU som politiskt system?

Bilden av politisk opposition i dagens Europa präglas av en paradox. Den Europeiska unionen är, å ena sidan, i grunden omstridd och kraftigt kritiserad. Å andra sidan har forskningen sedan länge hävdat att EU-politiken präglas av en frånvaro av opposition. Hur ska vi förstå denna motstridiga bild av politisk opposition i dagens Europa? Projektet vill lämna ett antal viktiga bidrag till den vetenskapliga forskningen om politisk opposition. För det första kommer vi genom omfattande datainsamling och empiriska analyser att kunna pröva motstridiga antaganden om förekomsten av opposition i EU-politiken. För det andra kommer projektet att utnyttja de omfattande data som samlas in för att förbättra statsvetenskapens teoretiska förståelse av politisk opposition och dess centrala roll i den moderna demokratin.

Christer Karlsson

– En fungerande opposition är en avgörande förutsättning för en fungerande demokrati. Utan en opposition som erbjuder alternativ till den sittande regeringen reduceras våra val till tomma symbolhandlingar. Om kritiska väljare ser sig berövade handlingsalternativ i politiken så är risken uppenbar att missnöjet istället kanaliseras mot det politiska systemet i sig. Detta ser ut att vara på väg att hända i dagens Europa där EU som organisation allt mer blir föremål för väljarnas missnöje. Detta ger samtidigt bränsle till EU-skeptiska partier, varav många befinner sig på den yttersta högerkanten och inte självklart sluter upp bakom den liberala demokratin. För att möta dessa utmaningar måste vi förstå mer om opposition som politiskt fenomen. Det är i grunden en ödesfråga för såväl EU:s legitimitet som för demokratins framtid i Europa säger Christer Karlsson som leder projektet.

Thomas Hobbes och samvetsfriheten: Tolkningens och kritikens samhörighet

Johan Tralau

Detta projekt har två mål.

För det första söker det utveckla en helt ny förståelse av Thomas Hobbes (1588-1679), som är en av de viktigaste filosoferna i det politiska tänkandets historia. Jag kommer att undersöka hans försvar för samvetsfrihet, alltså för medborgares möjlighet att ha avvikande åsikter utan att staten straffar dem för detta. Samvetsfriheten anses ofta vara en viktig del i ett frihetligt rättssystem, men dess implikationer är omstridda. I projektet utforskar jag Hobbes teori från tre olika utgångspunkter – normativ politisk teori, kontextualism och hermeneutik – i tre olika studier, av vilka var och en tänks utveckla en ny tolkning.

Men för det andra vill jag utveckla en större teoretisk och metodologisk hypotes om släktskapen mellan dessa tre tillvägagångssätt. Det anses allmänt att normativ teori, kontextualism och hermeneutik är mycket olika intellektuella sorters intellektuella äventyr och att det är något helt annat att värdera en idé än att tolka den. Jag vill emellertid pröva tanken att dessa arbetssätt alla grundar sig i ”intern kritik”, alltså i det platonska företag som går ut på att bedöma ett arguments giltighet eller sanning på grundval av dettas egna premisser, alltså ”inifrån”. Om detta stämmer, som jag tror, så finns det en gemensam princip som ligger till grund för alla dessa tillvägagångssätt och metoder. I en tid som präglas av bristande vilja att förstå andra människor och deras argument är en sådan insikt viktig, säger Johan Tralau.

Den politiska ojämlikhetens uppkomst och reproduktion: Politisk mobilitet i Sverige under 100 år.

Syftet med Karl-Oskar Lindgrens projekt ”Den politiska ojämlikhetens uppkomst och reproduktion: Politisk mobilitet i Sverige under 100 år” är att använda svenska registerdata för att besvara frågor om politisk mobilitet inom och mellan generationer.

I en välfungerande demokrati ska alla medborgare ha liknande förutsättningar att påverka den politik som förs. Skillnader i politiskt deltagande som är stabila genom livet är särskilt problematiska då de innebär att de människor som har störst politiskt inflytande som gamla också var de mest inflytelserika som unga. Detsamma gäller skillnader i politiskt deltagande kopplade till familjebakgrund. I en demokrati ska politiskt inflytande inte bero vilka ens föräldrar är.

Karl-Oskar Lindgren

Politisk mobilitet inom och mellan generationer utgör därför ett viktigt inslag i en demokrati genom att den bidrar till att utjämna inflytandet mellan olika individer och familjer. Medan det finns en omfattande forskning om ekonomisk och social mobilitet, vet vi dock ännu förhållandevis lite om hur politisk ojämlikhet upprätthålls genom livet och överförs mellan generationer. Hur stabilit är det politiska engagemanget över livscykeln? Ökar sannolikheten att rösta eller kandidera till politiska poster om man har politiskt aktiva föräldrar? Har graden av politisk mobilitet förändrats över tid, och i så fall varför? Syftet med projektet är att använda svenska registerdata för att besvara dessa viktiga frågor.

– För att kunna vidta effektiva åtgärder för att öka den politiska jämlikheten i samhället behöver vi helt enkelt veta mer om hur politiskt engagemang utvecklas över livscykeln och överförs från föräldrar till barn, säger Karl-Oskar Lindgren.

Arbetets politiska betydelse

Syftet med det här projektet är att studera hur människors position på arbetsmarknaden relaterar till deras politiska deltagande och politiska attityder. 

Ett vanligt påstående i den offentliga debatten är att arbetslöshet och andra typer av ekonomisk utsatthet inte bara utgör ett stort socialt problem utan också utgör ett hot mot demokratin. Medan vissa befarar att hög arbetslöshet och vidgade ekonomiska klyftor ska leda till tilltagande politisk passivitet och alienering, oroar sig andra för att samma faktorer ska främja populistiska och anti-demokratiska strömningar i samhället.

Det finns dock betydande kunskapsluckor både om och hur människors förankring på arbetsmarknaden påverkar politiskt engagemang och politiska attityder. Syftet med projektet är därför att bidra till ökad kunskap om dessa frågor genom att använda svenska registerdata för att undersöka om, och i så fall hur, människors position på arbetsmarknaden relaterar till deras politiska deltagande och politiska attityder. 

-Vår förhoppning är att resultaten från detta forskningsprojekt ska bidra till att öka kunskapen om arbetets betydelse för att skapa de politiskt engagerade medborgare som utgör en nödvändig förutsättning för en vital och fungerande demokrati, säger Karl-Oskar Lindgren som leder projektet. 

Aktuellt vid institutionen

Forskningsbidrag från Vetenskapsrådet

2017-12-07

Forskare vid statsvetenskapliga institutionen har tilldelats medel från Vetenskapsrådet för forskning om oppositionen inom EU-politiken, Thomas Hobbes, den politiska ojämlikhetens uppkomst och arbetets betydelse för att skapa politiskt engagerade medborgare.

De forskare vid institutionen som tilldelas forskningsmedel är:

Den politiska oppositionens paradox i Europa: en analys av plenumdebatter i tretton parlament

Syftet med projektet är att undersöka opposition inom EU-politiken i tolv medlemsländers parlament och Europaparlamentet. Yttrar sig opposition i EU-politiken som kritik mot politikens innehåll, eller snarare som motstånd mot EU som politiskt system?

Bilden av politisk opposition i dagens Europa präglas av en paradox. Den Europeiska unionen är, å ena sidan, i grunden omstridd och kraftigt kritiserad. Å andra sidan har forskningen sedan länge hävdat att EU-politiken präglas av en frånvaro av opposition. Hur ska vi förstå denna motstridiga bild av politisk opposition i dagens Europa? Projektet vill lämna ett antal viktiga bidrag till den vetenskapliga forskningen om politisk opposition. För det första kommer vi genom omfattande datainsamling och empiriska analyser att kunna pröva motstridiga antaganden om förekomsten av opposition i EU-politiken. För det andra kommer projektet att utnyttja de omfattande data som samlas in för att förbättra statsvetenskapens teoretiska förståelse av politisk opposition och dess centrala roll i den moderna demokratin.

Christer Karlsson

– En fungerande opposition är en avgörande förutsättning för en fungerande demokrati. Utan en opposition som erbjuder alternativ till den sittande regeringen reduceras våra val till tomma symbolhandlingar. Om kritiska väljare ser sig berövade handlingsalternativ i politiken så är risken uppenbar att missnöjet istället kanaliseras mot det politiska systemet i sig. Detta ser ut att vara på väg att hända i dagens Europa där EU som organisation allt mer blir föremål för väljarnas missnöje. Detta ger samtidigt bränsle till EU-skeptiska partier, varav många befinner sig på den yttersta högerkanten och inte självklart sluter upp bakom den liberala demokratin. För att möta dessa utmaningar måste vi förstå mer om opposition som politiskt fenomen. Det är i grunden en ödesfråga för såväl EU:s legitimitet som för demokratins framtid i Europa säger Christer Karlsson som leder projektet.

Thomas Hobbes och samvetsfriheten: Tolkningens och kritikens samhörighet

Johan Tralau

Detta projekt har två mål.

För det första söker det utveckla en helt ny förståelse av Thomas Hobbes (1588-1679), som är en av de viktigaste filosoferna i det politiska tänkandets historia. Jag kommer att undersöka hans försvar för samvetsfrihet, alltså för medborgares möjlighet att ha avvikande åsikter utan att staten straffar dem för detta. Samvetsfriheten anses ofta vara en viktig del i ett frihetligt rättssystem, men dess implikationer är omstridda. I projektet utforskar jag Hobbes teori från tre olika utgångspunkter – normativ politisk teori, kontextualism och hermeneutik – i tre olika studier, av vilka var och en tänks utveckla en ny tolkning.

Men för det andra vill jag utveckla en större teoretisk och metodologisk hypotes om släktskapen mellan dessa tre tillvägagångssätt. Det anses allmänt att normativ teori, kontextualism och hermeneutik är mycket olika intellektuella sorters intellektuella äventyr och att det är något helt annat att värdera en idé än att tolka den. Jag vill emellertid pröva tanken att dessa arbetssätt alla grundar sig i ”intern kritik”, alltså i det platonska företag som går ut på att bedöma ett arguments giltighet eller sanning på grundval av dettas egna premisser, alltså ”inifrån”. Om detta stämmer, som jag tror, så finns det en gemensam princip som ligger till grund för alla dessa tillvägagångssätt och metoder. I en tid som präglas av bristande vilja att förstå andra människor och deras argument är en sådan insikt viktig, säger Johan Tralau.

Den politiska ojämlikhetens uppkomst och reproduktion: Politisk mobilitet i Sverige under 100 år.

Syftet med Karl-Oskar Lindgrens projekt ”Den politiska ojämlikhetens uppkomst och reproduktion: Politisk mobilitet i Sverige under 100 år” är att använda svenska registerdata för att besvara frågor om politisk mobilitet inom och mellan generationer.

I en välfungerande demokrati ska alla medborgare ha liknande förutsättningar att påverka den politik som förs. Skillnader i politiskt deltagande som är stabila genom livet är särskilt problematiska då de innebär att de människor som har störst politiskt inflytande som gamla också var de mest inflytelserika som unga. Detsamma gäller skillnader i politiskt deltagande kopplade till familjebakgrund. I en demokrati ska politiskt inflytande inte bero vilka ens föräldrar är.

Karl-Oskar Lindgren

Politisk mobilitet inom och mellan generationer utgör därför ett viktigt inslag i en demokrati genom att den bidrar till att utjämna inflytandet mellan olika individer och familjer. Medan det finns en omfattande forskning om ekonomisk och social mobilitet, vet vi dock ännu förhållandevis lite om hur politisk ojämlikhet upprätthålls genom livet och överförs mellan generationer. Hur stabilit är det politiska engagemanget över livscykeln? Ökar sannolikheten att rösta eller kandidera till politiska poster om man har politiskt aktiva föräldrar? Har graden av politisk mobilitet förändrats över tid, och i så fall varför? Syftet med projektet är att använda svenska registerdata för att besvara dessa viktiga frågor.

– För att kunna vidta effektiva åtgärder för att öka den politiska jämlikheten i samhället behöver vi helt enkelt veta mer om hur politiskt engagemang utvecklas över livscykeln och överförs från föräldrar till barn, säger Karl-Oskar Lindgren.

Arbetets politiska betydelse

Syftet med det här projektet är att studera hur människors position på arbetsmarknaden relaterar till deras politiska deltagande och politiska attityder. 

Ett vanligt påstående i den offentliga debatten är att arbetslöshet och andra typer av ekonomisk utsatthet inte bara utgör ett stort socialt problem utan också utgör ett hot mot demokratin. Medan vissa befarar att hög arbetslöshet och vidgade ekonomiska klyftor ska leda till tilltagande politisk passivitet och alienering, oroar sig andra för att samma faktorer ska främja populistiska och anti-demokratiska strömningar i samhället.

Det finns dock betydande kunskapsluckor både om och hur människors förankring på arbetsmarknaden påverkar politiskt engagemang och politiska attityder. Syftet med projektet är därför att bidra till ökad kunskap om dessa frågor genom att använda svenska registerdata för att undersöka om, och i så fall hur, människors position på arbetsmarknaden relaterar till deras politiska deltagande och politiska attityder. 

-Vår förhoppning är att resultaten från detta forskningsprojekt ska bidra till att öka kunskapen om arbetets betydelse för att skapa de politiskt engagerade medborgare som utgör en nödvändig förutsättning för en vital och fungerande demokrati, säger Karl-Oskar Lindgren som leder projektet.