Vad krävs för att rädda demokratin?

2018-03-08

För första gången sedan 1930-talet är demokratin utmanad i vår del av världen. Vad är det som orsakar den populistiska störtvågen? Och hur kan demokratins självförsvar mobiliseras? Svaret är inte mer ekonomisk liberalism, hävdar Sverker Gustavsson, professor vid statsvetenskapliga institutionen och medförfattarna Claes-Mikael Jonsson och Ingemar Lindberg i Vad krävs för att rädda demokratin?

Boken Vad krävs för att rädda demokratin? lanserades den 28 februari 2018 i samband med ett seminarium arrangerad av Arena Idé.

Ingemar Lindberg och Sverker Gustavsson vid boklanseringen den 28 februari 2018. Foto Sten Widmalm

Författarna menar att demokratin behöver räddas undan två auktoritära tendenser – från ena hållet en idé om bristande folklighet och å andra sidan från en expertisbaserad önskan att hålla undan viktigt beslutsfattande från folkligt inflytande.

- Det rör sig alltså om ett tvåfrontskrig, säger Sverker Gustavsson. Hotet mot demokratin kommer i våra dagar inte bara från den kinesiska partidiktaturen och den allestädes närvarande teknokratiska tendensen att inte våga lita på allmänhetens politiska omdöme utan också från politiker av typen Trump, Putin, Le Pen, Erdogan, Orban, Kaczinsky och Modi. Dessa är populisterna som uppträder med moralisk ensamrätt på att företräda det sanna folket i motsättning mot det korrumperade etablissemanget.

Inom ramen för denna allmänna föreställning om ett tvåfrontskrig är det tre svar på frågan i bokens titel som författarna särskilt framhåller. Det första är att yttrandefriheten och föreningsfriheten måste praktiseras för att maktmässigt kunna tjäna som motkrafter i försvaret gentemot såväl teknokratin som populismen.

-  Utan medier och fackföreningsrörelser är det svårt att tänka sig att demokratin kan överleva de anklagelser som kommer från de båda motsatta hållen – från ena hållet för att demokratin inte är nog folkligt förankrad och från det andra hållet för att den inte till hundra procent vara ett expertstyre, säger Sverker Gustavsson.

Det andra svaret är att demokratin behöver uppnå bättre substantiella resultat i termer av full sysselsättning, välfärdsstat och framtidsförhoppningar än vad världens diktaturer och populismen förmår åstadkomma.

Det tredje är att det måste finnas och vidmakthållas en överideologi präglad av tolerans, måttfullhet och maktpolitisk realism, som möjliggör förtroendefulla kompromisser inte bara horisontellt mellan kapitalism och socialism inom det egna landet utan också vertikalt med avseende på globalisering och europeisering.

- Det senare är särskilt viktigt om uppgiften är att bevara demokratin till våra barn och barnbarn i en värld alltmera beroende av frihandel, migrationsströmmar och oro för klimatet. Fredsformeln, som vi talar om i slutkapitlet, behöver utformas och praktiseras så att internationaliseringen inte provocerar till motstående fundamentalismer i form av fanatisk nationalism respektive fanatisk internationalism, säger Sverker Gustavsson.

Seminariet spelades in av SVT Forum och finns att titta på här:
https://www.svt.se/nyheter/svtforum/vad-kravs-for-att-radda-demokratin

Författare
Sverker Gustavsson, professor i statsvetenskap, Uppsala universitet
Claes-Mikael Jonsson, jurist på LO, arbetar till vardags med arbetsrätt, avtals- och EU-frågor.
Ingemar Lindberg, tidigare statssekreterare i Socialdepartementet och utredare på LO

Läs också Sverker Gustavsson föreläsning vid Peter Forsskålssymposiet 16 november 2017

Vad krävs för att liberalismen inte skall gå förlorad?

Aktuellt vid institutionen

Vad krävs för att rädda demokratin?

2018-03-08

För första gången sedan 1930-talet är demokratin utmanad i vår del av världen. Vad är det som orsakar den populistiska störtvågen? Och hur kan demokratins självförsvar mobiliseras? Svaret är inte mer ekonomisk liberalism, hävdar Sverker Gustavsson, professor vid statsvetenskapliga institutionen och medförfattarna Claes-Mikael Jonsson och Ingemar Lindberg i Vad krävs för att rädda demokratin?

Boken Vad krävs för att rädda demokratin? lanserades den 28 februari 2018 i samband med ett seminarium arrangerad av Arena Idé.

Ingemar Lindberg och Sverker Gustavsson vid boklanseringen den 28 februari 2018. Foto Sten Widmalm

Författarna menar att demokratin behöver räddas undan två auktoritära tendenser – från ena hållet en idé om bristande folklighet och å andra sidan från en expertisbaserad önskan att hålla undan viktigt beslutsfattande från folkligt inflytande.

- Det rör sig alltså om ett tvåfrontskrig, säger Sverker Gustavsson. Hotet mot demokratin kommer i våra dagar inte bara från den kinesiska partidiktaturen och den allestädes närvarande teknokratiska tendensen att inte våga lita på allmänhetens politiska omdöme utan också från politiker av typen Trump, Putin, Le Pen, Erdogan, Orban, Kaczinsky och Modi. Dessa är populisterna som uppträder med moralisk ensamrätt på att företräda det sanna folket i motsättning mot det korrumperade etablissemanget.

Inom ramen för denna allmänna föreställning om ett tvåfrontskrig är det tre svar på frågan i bokens titel som författarna särskilt framhåller. Det första är att yttrandefriheten och föreningsfriheten måste praktiseras för att maktmässigt kunna tjäna som motkrafter i försvaret gentemot såväl teknokratin som populismen.

-  Utan medier och fackföreningsrörelser är det svårt att tänka sig att demokratin kan överleva de anklagelser som kommer från de båda motsatta hållen – från ena hållet för att demokratin inte är nog folkligt förankrad och från det andra hållet för att den inte till hundra procent vara ett expertstyre, säger Sverker Gustavsson.

Det andra svaret är att demokratin behöver uppnå bättre substantiella resultat i termer av full sysselsättning, välfärdsstat och framtidsförhoppningar än vad världens diktaturer och populismen förmår åstadkomma.

Det tredje är att det måste finnas och vidmakthållas en överideologi präglad av tolerans, måttfullhet och maktpolitisk realism, som möjliggör förtroendefulla kompromisser inte bara horisontellt mellan kapitalism och socialism inom det egna landet utan också vertikalt med avseende på globalisering och europeisering.

- Det senare är särskilt viktigt om uppgiften är att bevara demokratin till våra barn och barnbarn i en värld alltmera beroende av frihandel, migrationsströmmar och oro för klimatet. Fredsformeln, som vi talar om i slutkapitlet, behöver utformas och praktiseras så att internationaliseringen inte provocerar till motstående fundamentalismer i form av fanatisk nationalism respektive fanatisk internationalism, säger Sverker Gustavsson.

Seminariet spelades in av SVT Forum och finns att titta på här:
https://www.svt.se/nyheter/svtforum/vad-kravs-for-att-radda-demokratin

Författare
Sverker Gustavsson, professor i statsvetenskap, Uppsala universitet
Claes-Mikael Jonsson, jurist på LO, arbetar till vardags med arbetsrätt, avtals- och EU-frågor.
Ingemar Lindberg, tidigare statssekreterare i Socialdepartementet och utredare på LO

Läs också Sverker Gustavsson föreläsning vid Peter Forsskålssymposiet 16 november 2017

Vad krävs för att liberalismen inte skall gå förlorad?