Uppsatsskrivandet på de högre nivåerna är i huvudsak ett arbete som före seminariebehandlingen bedrivs enskilt i kontakt med en handledare. Information om kursen och ev. kontakt med examinatorerna, som i de flesta fall är andra personer än handledarna, är därför inte lika lätt att få som för läskurserna. För att avhjälpa en del av dessa svårigheter finns en hel del information samlad på institutionens hemsida. Denna text innehåller en allmän presentation av uppsatsskursen. Den som är intresserad av att veta mer om praktiska detaljer eller specifika frågor kan klicka direkt på någon av de övriga länkarna.
För uppsatsskrivande och ventilering är tio veckor avsatta i slutet av terminen, efter alternativkurs och metod (på C-nivån). Men tankearbetet kring uppsatsen bör starta så tidigt som möjligt. Studenterna rekommenderas, även om det inte är ett krav, att läsa den alternativkurs som bäst anknyter till den tänkta egna studien och gärna utgå från något problem som avhandlas i litteraturen. Genom att själva uppsatsarbetet ligger efter kursläsandet finns möjlighet att inrikta både substanskurs och metoddiskussioner mot den kommande egna forskningsuppgiften. Denna strävan att så tidigt som möjligt få studenten att tänka på uppsatsarbetet innebär inte att vi räknar med att det effektiva uppsatsarbetet skall ta en hel termin i anspråk; tvärtom, om uppgiften förberetts mentalt och materialmässigt är det utan vidare möjligt och normalt att man på terminens tio sista veckor kan skriva en både godkänd och väl godkänd uppsats.
Uppsatsförfattare skall ha en handledare. Som handledare tjänstgör i princip institutionens alla disputerade lärare. Även doktorander kan utses till handledare.
När det har gått några veckor av terminen, ungefär i sambandet med skiftet mellan alternativkurs och metodkurs, kommer enskilda eller grupper av lärare/forskare att inbjuda till handledningsträffar. Här ges en möjlighet att samtala om institutionens forskning och dina egna uppsatsfunderingar. Det är vår förhoppning att det redan i detta skede etableras kontakt mellan student och handledare. Detta ska meddelas i samband med val av uppsatsämne som görs genom att fylla i ett formulär.
Direktlänk till formulär: www.statsvet.uu.se/uppsatsamne.aspx.
Den student som inte på egen hand etablerar kontakt med en handledare måste senast per det datum som utannonseras i samband med kursstarten, anmäla sitt intresse av att få en handledare. Detta görs genom att fylla i samma formulär som nämnts i texten ovan. Ange vad du vill skriva om, så kommer institutionen att svara för att du får en handledare innan uppsatskursen tar sin början. Önskemål om handledare kan givetvis framföras men inte med säkerhet tillgodoses.
För studenter som av någon anledning ställs inför problem med ämne, ämnesbyte, bruten handledarkontakt etc. finns en kontaktperson som kan ge råd och förmedla nya kontakter. Kontaktperson läsåret 12/13 är Christina Bergqvist, Christina.Bergqvist@statsvet.uu.se.
Lärarna får ersättning för sitt arbete som handledare motsvarande 2.75 lektorstimmar/student, vilket motsvarar 11 arbetstimmar. Studenterna behöver alltså inte känna att man "besvärar" handledaren, förutsatt att man inte kräver väsentligt mer uppmärksamhet än den angivna tiden medger. Då handledningen ligger vid sidan om lärarnas andra uppgifter kan handledaren emellertid inte förväntas vara tillgänglig för jämnan, särskilt inte om skrivandet drar ut på tiden och handledning efterfrågas under "fel termin". Avtala tid såvida handledaren inte har mottagningstid. Vid första sammanträffandet bör schema för ytterligare två träffar under terminen inplaneras. Handledning i grupp kan även förekomma.
Handledningens närmare innehåll regleras inte; handledning bygger på gemensamt intresse för saken och förtroendefulla relationer, vilka knappast kan kommenderas fram. I normalfallet skall dock studenten kunna förvänta sig kommentarer på utkast till ämnesval, problemformulering och metodval. Handledaren bör också bedöma och råda studenten i fråga om uppgiftens genomförbarhet med beaktande av den tid som är avsatt för uppsatsskrivande. Studenten kan dock i normalfallet inte förvänta sig att handledaren läser och kommenterar den färdiga uppsatsen. Handledaren skall inte ge "grönt ljus" för seminarieventilering eller "garantera" att uppsatsen blir godkänd. Examinationen sköts av andra, handledaren ger råd och hjälp men deltar inte i betygsättningen. Beslutet att ta upp uppsatsen till seminariediskussion och ansvaret för den slutliga rapporten vilar på studenten.
Det är uppsatsens kvalitet, inte dess omfång som bedöms. Uppsatser blir sällan bättre av att de görs längre. Det kvantitativa omfånget bör normalt ligga i intervallet 10 000-15 000 ord, inklusive noter och referenslista. Uppsats som överskrider 16 000 ord tas inte upp till seminariebehandling. Tillägg av rent dokumenterande art, t ex frågeformulär eller ett centralt dokument behöver dock inte inräknas. Den övre gränsen för omfånget - som motsvarar ungefär 40 sidor med normalt radavstånd, stilstorlek och typografi - grundas både på vetskapen om de krav som ställs på utredningar och rapporter, som utförs i de yrken vi utbildar för, och på de krav på koncentration och stringens som ställs i den vetenskapliga verksamhet som uppsatsarbetet också är en förberedelse för. Vi kräver inte en större forskningsuppgift än att den låter sig avrapporteras inom ovan angivna omfång. Ett ämne som anses kräva mer plats är sannolikt för omfattande och bör avgränsas ytterligare. En betydligt längre uppsats än ovanstående norm indikerar snarare en brist - svårigheter att precisera uppgiften och koncentrera sig på det väsentliga - än en förtjänst.
Uppsatsen förväntas vara prydligt utformad och korrekt i språkligt avseende. Citatteknik, angivande av noter, referenslistor och liknande yttre frågor bör på C/D-nivån behärskas i så hög grad att seminariediskussionen kan koncentreras till sakinnehållet. Om ni är osäkra, titta i vetenskaplig litteratur eller tidskrifter hur etablerade forskare gör. Det finns också en uppsjö av handböcker om uppsatsskrivandets elementa, t.ex. Sanne, Marika, Skrivråd för statsvetare (Studentlitteratur) som ni kan konsultera. Vårt allmänna råd i dessa frågor är diametralt motsatt det som gäller i andra vetenskapliga sammanhang: var konventionell! Konstruera inte egna notationssätt eller uppställningar. De bästa tekniska lösningarna är sådana som inte fångar läsarens uppmärksamhet; då koncentreras intresset till det väsentliga, uppsatsens budskap.
Det finns ingen av vetenskapen eller institutionen auktoriserad mall för hur uppsatser skall disponeras. Vi kräver inte att man noggrant och närmast mekaniskt "betar av" på förhand bestämda teman under bestämda rubriker. Vilka steg i metodkursernas typiska forskningsprocess som behöver diskuteras beror på det problem man ställer och den fråga som skall besvaras. Och var i uppsatsen denna diskussion förs - om den läggs först under särskild rubrik eller i det textavsnitt där den är relevant - är en pedagogisk fråga. Klarhetsambition är den allt överskuggande ledstjärnan.
Uppsatsen kan skrivas på svenska eller engelska.
En uppsats skall ha endast en författare. Betygsättningen avser individuella prestationer och därav följer att dessa måste gå att identifiera. Detta hindrar naturligtvis inte att studenter diskuterar varandras uppsatsidéer eller att två eller flera studenter samarbetar i materialinsamlingsskedet när goda skäl för sådant samarbete finns. Rapporteringen skall dock ske individuellt.
Uppsatsventileringar sker fyra gånger under läsåret, i september, januari, mars och maj/juni. Under de s k "mellanheaten" i september och mars, som alltså ligger på tider då andra kurser pågår, ges möjlighet för terminens nybörjare på C/D-nivåerna att delta i några seminarier för att bekanta sig med seminariemiljön, få en uppfattning om uppsatsers utseende, den allmänna kvalitetsnivån och de frågor som vanligtvis tas upp. Detta deltagande räknas dock inte in i obligatoriet (se nedan).
OBSERVERA! Januari- och juniventileringen är i första hand reserverad för dem som läser kursen den terminen, dvs fullgör kursen under "rätt termin". Så kallade eftersläntrare ges plats i mån av utrymme. Undantag görs endast för MFS-studenter, som gjort fältarbete under sommaren och därför inte kan förväntas hinna ventilera sin uppsats i september.
VIKTIGT! Anmälan att man vill ventilera sin uppsats skall göras före ett bestämt datum (se information under Student - På gång) och görs via webben.
Direktlänk till anmälan: http://student.statsvet.uu.se/modules/kurser/anmalan.aspx.
Om du av någon anledning inte kan närvara vid någon speciell tidpunkt under ventileringsperioden måste det anges vid anmälan; ventileringsschemat kan inte ändras i efterhand! Dessa önskemål ses just som sådana. De kan inte med säkerhet infrias.
Inlämning av uppsats sker genom att uppsatsen laddats upp via webben. Datum för inlämning anges under Student - På gång.
Direktlänk till uppladdning: http://www.statsvet.uu.se/uppsats.aspx.
Uppladdningen görs bakom inloggning. Ventileringsschema med exakta tider och platser för varje ventilering, och där det också framgår på vilken uppsats du skall opponera, läggs upp på webben. Ventileringsschemat finns på www.statsvet.uu.se, se schemat för din kurs.
Via ventileringsschemat, som läggs ut på nätet, kan du sedan, genom att klicka på respondentens namn få fram uppsatsen i fulltext och dra ut de uppsatser du vill vara med och diskutera på seminariet. OBS! Den uppsats du skall opponera på får du direkt på papper vid inlämningen.
Seminarierna är obligatoriska. Studenterna indelas i grupper om ca 15 och förväntas delta aktivt i denna grupps arbete. Den starka ökningen av antalet uppsatser har medfört att obligatoriet begränsats till åtta (8) seminarier både för C- och D-nivån, inklusive försvar och opposition. En viss valfrihet råder alltså men inom ramen för grupptillhörigheten. Observera att den tidigare generösa linjen att man kunde gå på seminarier före eller efter den egna ventileringsomgången och få dessa inräknade har upphört. Det aktiva deltagandet skall nu visas i den grupp man tillhör vid det egna examinationstillfället.
Varje uppsats diskuteras under en dubbeltimme. Huvudansvaret för vad som tas upp vilar på opponenten, som inledningsvis bör ange vilka punkter hon finner väsentligast att behandla. I diskussionen bör alla delta; seminarierna är inte en affär mellan opponent, respondent och lärare inför en passiv publik! Ett gott råd är att man gör det till en vana att förbereda åtminstone en synpunkt på varje uppsats.
Man får inte välja vilken uppsats man skall opponera på. För att underlätta inordningen av utbytesstudenter i vår ordinarie undervisning hålls vissa seminarier på engelska. Huruvida man kan tänka sig att opponera (eller försvara den egna uppsatsen) på engelska tillfrågas man om vid anmälan. I detta fall respekteras studentens önskan att inte opponera/försvara på engelska.
Betyget på kursen Självständigt arbete är en sammanvägning av momenten uppsats, försvar av uppsats, opposition och aktivt deltagande i övrigt i seminariediskussionen. Det innebär att seminarierna inte är betydelselösa för betyget. Uppsatsens innehåll är naturligtvis grundstommen i bedömningen, men betydelsen av opposition, försvar och aktiviteten i övrigt skall inte underskattas. Framför allt kan en bra seminarieinsats bidra till att höja betyget i lägen då uppsatsen som sådan inte riktigt motsvarar kraven på respektive betygsnivå.
Betygsgraderna är de gängse: Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Underkänd kan innebära komplettering i något avseende, s k rest, eller att så stora brister finns att ny seminariebehandling av uppsatsen krävs. Restuppgifter ges och bedöms av den lärare som deltagit vid ventileringen i fråga. Kompletteringsuppgifter skall ha inlämnats senast tre månader efter seminariet; efter denna tid krävs ny seminariebehandling av uppsatsen i dess helhet.
Huruvida uppsatsen är godkänd meddelas författaren vid varje seminariums slut. Examinatorn är första och sista instans vid betygsättningen.
Det ovanstående gäller också för D-studenter med följande tillägg: D-kursen är starkt forskningsinriktad med tonvikt på problematisering och analys i egna kurs-PM och med höjda krav på uppsatsens kvalitet. De högre kraven på uppsatsen gäller allmänt, inte i något speciellt avseende, t ex teorianknytning eller metodisk sofistikation. Skillnaden mellan nivåerna består däremot inte i att D-studenterna förväntas utföra en mera omfattande undersökningsuppgift än på C-nivån; anvisningarna om uppsatsers omfång ovan gäller oavsett nivå. Antalet obligatoriska seminarier på D-nivån är åtta (8) dvs. samma som för C-nivån.
Antagning till forskarutbildningen sker en gång per år.