Statsvetenskapliga institutionen

Om projektet

Fackföreningsrörelsen har spelat en viktig roll för den svenska välfärdsstatens utveckling och för arbetsmarknadens utformning. Den svenska fackföreningsrörelsen brukar kallas den starkaste i världen och det har därför varit fokus för både internationell såväl som inhemsk forskning. Fackens organiseringsgrad, utveckling över tid, mobilisering av medlemmar, påverkan på politiska beslutsprocesser är några exempel på forskningsområden som varit framträdande. En förutsättning för all forskning om svenska fackföreningar har varit välbevarat material från rörelserna hos de svenska folkrörelsearkiven. Forskare intresserade av fackföreningsrörelsen har kunnat använda välbevarat material i form av arkiverade dokument hos Arbetarrörelsens arkiv, TAM-arkivet och Folkrörelsearkiven runt om i Sverige.

Men digitaliseringens tidevarv utgör ett hot mot sådan forskning eftersom det inte finns någon garanti för att dagens diskussioner i Facebook-grupper, meddelanden publicerade på hemsidor, bloggar eller tweets från rörelserna bevaras så som handlingar från tidigt 1900-tal bevaras. Bara en bråkdel av det material som produceras online arkiveras idag. Mängden material som lämnas in av organisationerna för arkivering har också alltsedan 1990-talet minskat i takt med digitaliseringen och de dokument som arkiveras tenderar att innehålla lite information jämfört med äldre material.

Vidare har informations- och kommunikationstekniken (IKT öppnat nya möjligheter för medborgaraktivism och väsentligt förändrat vad som räknas som politiskt deltagande. Till exempel använde Unga Elektriker (Svenska Elektrikerförbundets ungdomsorganisation) en Youtube-film som de döpte till ")"Skriket" för att mobilisera medlemmar i avtalsrörelsen 2010. Alla svenska fackföreningar har sina egna webbsidor och de flesta av dem har Facebook-grupper. Vi vet från befintlig forskning om det förgångna att medlemmarna mobiliserades via studiecirklar, möten och strejker men vi vet förhållandevis lite om hur medlemmar mobiliseras och aktiveras idag och vilken betydelse internet har för mobiliseringen.

En anledning till det är att vi saknar systematiskt insamlad information om hur IKT används av svensk fackföreningsrörelse. Trots att information om on-line-aktiviteter lagras, finns det inga garantier för att denna information kommer kunna användas av forskare eller att den bevaras för framtiden eftersom denna information endast lagras hos stora (ofta amerikanska) företag såsom twitter, facebook, Instagram och youtube. Svenska fackföreningars aktiviteter på internet lagras inte hos något arkiv eller hos rörelserna själva. Forskarsamhället måste därför sätta sin förhoppning till att dessa företag tillhandahåller ett arkiv som är öppet för forskning. Detta är av uppenbara skäl en olycklig utveckling, i synnerhet som vi har en lång tradition av folkrörelseforskning i Sverige. Dagens diskussioner som sker på internet och i social medier kan försvinna inom några år. Avsaknaden av en statlig, nationell strategi för arkivering av digitalt material gör att ju mer tiden går desto svårare kommer det att bli att fånga upp det material som redan nu ligger på nätet. Om inget görs kommer det snart vara lättare att studera fackföreningsrörelsen på 1940-talet än fackföreningsrörelsen 2014.

Syftet med vårt infrastrukturprojekt är att ta några första viktiga steg mot att förändra detta osäkerhetsmoment genom att systematiskt samla in och indexera online-material från den svenska fackföreningsrörelsen, för att därefter lagra materialet i en databas. Databasen kommer att överlämnas till Arbetarrörelsens arkiv och TAM-arkivet när den färdigställts. Med vår databas hoppas vi kunna säkerställa att forskare även i framtiden kommer att ha fri tillgång till material om svenska fackföreningar.

Vi har valt att fokusera på fackföreningsrörelsen av flera skäl:

  1. den svenska fackföreningsrörelsen har ansetts vara den starkaste i världen och den har lämnat en djupgående inverkan på det svenska samhället, i synnerhet på arbetsmarknaden och omfattningen av välfärdsstaten. Fackföreningsrörelsen är alltså en rörelse som är viktig ur ett historiskt, samhälleligt och vetenskapligt perspektiv, både i den svenska kontexten såväl som i ett internationellt sammanhang.
  2. fackföreningsrörelsen innehåller grupper som är relativt lätta att identifiera, vilket möjliggör skapandet av en heltäckande, allomfattande databas som kommer att inkludera samtliga centralorganisationer och deras förbund (LO, TCO, SACO och SAC).
  3. det finns en betydande mängd historiskt material som redan bevaras hos folkrörelsearkiven som kan användas i kombination med vårt nya on-line material för forskningen. Sverige har det äldsta arbetarrörelsearkivet i världen (grundat 1902). Fokus på fackföreningsrörelsen blir således en fortsättning på en lång tradition av att bevara material som svenska fackföreningar lämnar efter sig.

Vi kommer att skapa ett program som automatiskt vid givna klockslag kommer att extrahera och lagra information från fackens hemsidor, offentliga Facebook-grupper, Twitter-konton, Youtube, Instagram samt från bloggar av utvalda aktivister. Det extraherade materialet kommer att indexeras för att göra materialet sökbar och databasen lätt att använda för forskare. Även indexeringen kommer att automatiseras, dvs. skötas av ett program genom textanalys. Arbetet kommer att ske i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB), TAM-arkivet, Föreningsarkivet i Östersund och Folkrörelsearkivet i Uppsala.

Projektet utgör ett första viktigt steg mot att systematiskt samla material som genererats på internet av svenska fackföreningar. När insamling och indexering väl fungerar kan databasen lätt underhållas, uppdateras och utvidgas till andra sociala rörelser.