Att leva som överlevande: en studie av tsunamiöverlevares politiska-, sociala- och ekonomiska integration

Hur påverkas vi av traumatiska upplevelser och plötslig sorg? Varför går vissa människor genom livet med en förmåga att återhämta sig från sådana upplevelser medan andra inte gör det? Detta projekt syftar till att besvara gåtan om vad som gör oss motståndskraftiga mot traumatiska händelser och plötslig sorg. Om vi kan förstå hur vi påverkas av traumatiska händelser och plötslig sorg, och vad som gör oss motståndskraftiga mot sådana händelser, så kan vi också förstå vilka tänkbara åtgärder som kan leda till ökad välfärd efter trauma och sorg. Det här projektet ger oss alltså goda förutsättningar för att utveckla dessa åtgärder.

Projektet arbetar med anonymiserade data från befintliga register. Den huvudsakliga datakällan är uppgifter om de cirka 16 030 svenska överlevande från tsunamikatastrofen i Sydostasien 2004, samt uppgifter om anhöriga till de omkomna (cirka 530 svenskar). I projektet kopplar forskarna samman dessa uppgifter med administrativa uppgifter från Socialstyrelsen och folkbokföringen på SCB, och kombinerar dem med en enkätundersökning. Genom att kombinera flera datakällor kan forskarna studera de kort- och långsiktiga effekterna av en storskalig kris på ett brett spektrum av sociala, hälsomässiga, ekonomiska och politiska utfall. Denna unika möjlighet öppnar för att identifiera vad som gör oss motståndskraftiga.

Syftet är att förstå hur de överlevande svenskarna har klarat sig som grupp, och varför vissa har klarat sig bättre än andra. I projektet undersöks också hur anhöriga till de omkomna har klarat sig som grupp, då dessa individer utsatts för plötslig sorg. Projektet bidrar med forskning av hög vetenskaplig kvalitet och har goda möjligheter att vara till nytta vid utformningen av åtgärder som leder till ökad välfärd efter trauma och sorg.

– Kunskapen från projektet kan bidra till en ökad motståndskraft mot traumatiska händelser som drabbar individen, men också mot plötsliga storskaliga kriser som påverkar oss som samhälle. Genom att förstå vad som gör oss motståndskraftiga mot traumatiska händelser så har vi helt enkelt möjlighet att bättre förbereda oss för framtida kriser. Denna kunskap kan i framtiden bidra till ökad beredskap och säkerhet för civilbefolkningen genom att erbjuda relevanta åtgärder när krisen kommer. På så vis kan projektet bidra med viktig kunskap för en mångfacetterad krisberedskap och ett stärkt civilt försvar, säger projektledare Lina M. Eriksson.


Projektledare: Lina M. Eriksson (statsvetenskapliga institutionen)

Period: Februari 2022 – Januari 2026

Finansiering: 5 018 000 kr från Vetenskapsrådet

Lina M. Eriksson

Forskare vid Statsvetenskapliga institutionen, Forskare och lärare

E-post:
lina.m.eriksson[AT-tecken]statsvet.uu.se

Forskargrupp

Lina M. Eriksson, statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.

Kalle Ekholm, statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.

Kåre Vernby, statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.

Senast uppdaterad: 2022-05-24