Anton Ahlén disputerar 21 oktober

Opponent är professor Christian Albrekt Larsen, Institut for Politik og Samfund, Aalborg universitet.

Betygsnämndens ledamöter är docent Sara Kalm, statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet, professor Matz Dahlberg, IBF och nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet och professor Shirin Ahlbäck Öberg, statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet (även ordförande vid disputationen).

Välkommen till Brusewitzsalen, Östra Ågatan 19, Uppsala!

Managing migration in modern welfare states – Essays on the development, causes, and effects of policies regulating family immigration 

Anhöriginvandring – när någon flyttar till ett land för att (åter)förenas med en familjemedlem – är den största invandringskategorin i OECD-länderna. I många av dessa länder uppgår andelen till 40 procent av den totala invandringen. Anhöriginvandringen har också blivit alltmer kontroversiell i den politiska debatten. Å ena sidan framhålls den som en ’säker och ordnad’ form av migration som även har positiva följder för integrationen för dem som (åter)förenas. Å andra sidan framställs anhöriginvandringen i ökad utsträckning, i synnerhet i kölvattnet av den s.k. migrationskrisen 2015-2016, som ‘oönskad kedjemigration’ som har negativa konsekvenser för såväl välfärdsstaten som den sociala sammanhållningen i mottagarländerna.

I linje med det sistnämnda perspektivet har flera länder i framförallt Europa infört striktare regler för anhöriginvandring de senaste två decennierna. Det saknas emellertid kunskap om hur policy på det här området har utvecklats över tid och hur den varierar mellan länder. Följaktligen vet vi även väldigt lite om orsakerna till varför policy skiljer sig åt mellan länder och vilka effekter den har på invandringen. Den här avhandlingen söker fylla dessa forskningsluckor genom jämförande analyser av variationer och förändringar i regler för anhöriginvandring över tid.

Avhandlingens första delstudie visar att reglerna för anhöriginvandring generellt har blivit mer restriktiva men att det finns betydande skillnader mellan länder. Genom att urskilja likheter och skillnader på ett mer precist sätt än i tidigare forskning ger den här studien en tydligare bild av policyutvecklingen över tid, vilket bidrar med nya insikter i förhållande till tidigare teorier om att policy inom detta område har konvergerat, att länder är inblandade i kapplöpning mot botten (’race to the bottom’) och att det har skett ett skifte mot mer prestationsbaserade kvalificeringskrav (t.ex. språk- och inkomstkrav) i anhöriginvandringspolicy.

Den andra delstudien utvecklar och testar olika teorier om vad som har orsakat policyförändringar och vad som gett upphov till skillnader mellan länder. Resultatet visar att effekten av särskilda riskfaktorer som förväntas leda till restriktiva policyreformer, såsom hög tidigare invandring och ökad arbetslöshet, villkoras av typen av välfärdstatsregim. I marknadsorienterade och mindre generösa välfärdsstater, såsom de anglosaxiska, har hög tidigare invandring och ökad arbetslöshet lett till mer restriktiva regler för anhöriginvandring medan detta samband inte går att urskilja på samma sätt i andra välfärdsstater, som t.ex. de nordiska och kontinentala.  

Den tredje delstudien undersöker om och hur mycket policyförändringar har påverkat inflödet av anhöriginvandrare i europeiska länder. Resultatet visar att införandet av striktare regler har lett till minskade generella nivåer av anhöriginvandring. Analysen visar även att inverkan av striktare regler har varit större för anhöriginvandrare i de fall där anknytningspersonen är en utomeuropeisk medborgare än när denna är EU-medborgare eller medborgare i landet där (åter)föreningen sker.

I sin helhet bidrar avhandlingen med ny teoretisk och empirisk kunskap om hur länder reglerar anhöriginvandringinvandring, om samspelet mellan välfärdsstaten och migrationspolitiken och om policyers effekt på invandringen. Avhandlingen bidrar därtill med nya insikter om ökad konditionalitet i migrationspolitiken, dvs. hur internationell migration i ökad utsträckning regleras av villkorliga och prestationsbaserade policyverktyg.   

Läs mer om Anton Ahlén här

Ladda ner hela avhandlingen från DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet)