Jan Szulkin disputerar 16 december

Opponent är Francesc Amat, Ramon y Cajal Fellow och biträdande direktör för forskningsgruppen för institutioner och politisk ekonomi, Barcelonas universitet.

Betygsnämndens ledamöter är professor Åsa von Schoultz, statsvetenskapliga institutionen, Helsingfors universitet, professor Lisa Hultman, institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet, och professor Christer Karlsson, statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet (även ordförande vid disputationen). 

Välkommen till Brusewitzsalen, Östra Ågatan 19, Uppsala!

Mobilization or abstention? Economic inequality and labor market experiences as foundations of political behavior

Förhållandet mellan ekonomisk ojämlikhet och politisk jämlikhet har länge varit i fokus för demokratiforskare. Å ena sidan möjliggör kopplingen mellan ekonomiska och politiska resurser att en ökande ekonomisk ojämlikhet förstärker den politiska ojämlikheten. Detta kan leda till självförstärkande samband om rikare delar av befolkningen utövar större inflytande över politiken. Å andra sidan är det möjligt att större ekonomiska klyftor leder till en politisk mobilisering till förmån för ökad omfördelning. I så fall kan demokratin tänkas innehålla en självkorrigerande mekanism mot för stora ojämlikheter.

Avhandlingen bidrar till ovanstående diskussion genom att studera det svenska fallet. Den svenska ekonomiska jämlikheten nådde sin höjdpunkt i början av 1980-talet efter decennier av politisk mobilisering och utbyggnad av välfärdsstaten. Sedan dess har Sverige följt en internationell trend mot ökade ekonomiska klyftor. Med utgångspunkt i väljarbeteende och selektionen av politiker är den övergripande frågan i avhandlingen hur den ekonomiska fördelningens utveckling har påverkat politisk mobilisering i Sverige.

Avhandlingens första delstudie studerar relationen mellan relativa inkomstnivåer och valdeltagande med hjälp utav registerdata från 2010 riksdagsval och 2009 års val till Europaparlamentet. Resultaten tyder på att ökande inkomster i ens omgivning, allt annat lika, leder till ett högre valdeltagande. Denna mobilisering tycks dock inte vara kopplad till frågor som rör omfördelning utan snarare bero på sociala nätverkseffekter.

Den andra delstudien undersöker hur ökande förmögenhetsklyftor hör ihop med röstande. Med hjälp utav förmögenhetsdata från 1998 till 2006 finner jag och min samförfattare att valdistrikt som faller efter andra närliggande distrikt i förmögenhetsutvecklingen tenderar att rösta mer vänster. Detta tyder på en politisk mobilisering mot ökande ekonomisk ojämlikhet, samtidigt som det även finns indikationer på lägre valdeltagande i dessa distrikt.

Avhandlingens tredje delstudie analyserar sambandet mellan kommunal inkomstojämlikhet och inkomstnivåer bland kommunpolitiker från 1982 till 2014. Studien tyder på att det finns en koppling mellan dessa två variabler i så mån att mer ojämlika kommuner har politiker som är rikare i relation till sin befolkning. Detta samband drivs av partier som står till höger i politiken, medan vänsterpartier visar på ett svagt men omvänt mönster.

Slutligen anlägger avhandlingens fjärde delstudie ett alternativt perspektiv på hur politisk mobilisering förändrats under de senaste decennierna. Parallellt med ökande ekonomiska klyftorna har den svenska arbetsmarknaden genomgått stora förändringar med avseende på bland annat utbildningsnivå, kvinnligt arbetsmarknadsdeltagande och arbetsinnehåll. Med hjälp utav registerdata på politiker kopplar jag och mina samförfattare dessa förändringar till framväxten av nya partifamiljer, som framförallt mobiliserar politiskt på en annan ideologisk skala än den klassiska vänster-högerskalan.

Sammantaget bidrar avhandlingen till en ökad förståelse kring hur politisk mobilisering i Sverige förändrats i förhållande till de stora socioekonomiska omvandlingarna som skett under senare decennier. Resultaten tyder på en viss grad av mobilisering mot ökade förmögenhetsklyftor, men det finns även tecken på ett mer ojämlikt deltagande i politiken när den ekonomiska ojämlikheten ökar. Framväxten av nya politiska partier och ett ökat intresse för andra politiska frågor har rimligen också påverkat mobiliseringen gällande den ekonomiska fördelningen.

Läs mer om Jan Szulkin här

Ladda ned hela avhandlingen från DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet)