Lars Wikman disputerar den 12 maj
2021-04-06
Lars Wikman försvarar sin avhandling Don’t Mention the War: The forging of a domestic foreign policy consensus of the Entry, Expansion and Exit of Swedish Military Contributions to Afghanistan den 12 maj kl 10.15. Disputationen kommer att sändas live från Brusewitzsalen, Östra Ågatan 19. Länk till den digitala sändningen hittar du här.

Opponent är professor Johan Eriksson, institutionen för samhällsvetenskaper vid Södertörns högskola.
Betygsnämndens ledamöter är docent Annika Bergman Rosamund, statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet, docent Erik Noreen, institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet och professor Joakim Palme (ordförande vid disputationen), statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.
Disputationen kommer att äga rum på svenska.
Don’t Mention the War: The forging of a domestic foreign policy consensus of the Entry, Expansion and Exit of Swedish Military Contributions to Afghanistan
I doktorsavhandlingen Don’t Mention the War undersöker Lars Wikman skapandet av politiskt stöd för det svenska militära bidraget till den internationella säkerhetsstyrkan ISAF i Afghanistan 2002–2014. Utöver att avhandlingen ger en detaljerad skildring av hur beslutsprocessen gick till går det att placera in den i ett sammanhang där den lägger en pusselbit för att förstå den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sverige under 2000-talet. Förhållandet till Nato och USA finns med i bakgrunden då det omfattande bidraget till Afghanistan öppnade dörrar för Sverige i den internationella politiken.
Avhandlingen behandlar tre centrala beslut för det svenska engagemanget i ISAF: att gå in militärt i Afghanistan 2001–2002, att utvidga den militära insatsen och ta ett geografiskt ansvar över ett stort område i norra Afghanistan 2003–2005, och avslutningsvis att dra tillbaka stridande trupp från Afghanistan 2009–2010. Utöver arkivstudier bygger avhandlingen på 55 intervjuer med politiker, tjänstemän och officerare från alla nivåer av beslutsprocessen från ministrar till handläggare.
Det är allmänt vedertaget att utrikes- och säkerhetspolitiska frågor inte får bli föremål för inrikespolitisk strid. Konsensus inom dessa frågor blir därmed ett mål i sig men är inget som plötsligt bara uppstår, betonar Lars i sin avhandling. Genom att olika aktörer aktivt väljer att lyfta fram vissa delar och tona ner andra, så kallad framing eller inramning, kan stöd mobiliseras och politiskt motstånd avvärjas. För den svenska regeringen handlade det om att det svenska militära bidraget porträtterades som en traditionell svensk insats samtidigt som det särskildes från amerikansk krigföring i regionen.
Det finns en dominerande förståelse i utrikespolitiska kretsar för vad som är kontinuiteten i svensk utrikespolitik och detta är starkt kopplat till trovärdigheten för Sverige som internationell aktör. Detta leder till att om en militär insats ska ha ett brett politiskt stöd kan den inte avvika, allt för mycket, ifrån denna dominerande uppfattning. Till exempel lyftes FN, mänskliga rättigheter och humanitära insatser fram för att det militära bidraget skulle ligga i linje med tidigare svenskt internationellt engagemang. Men framförallt skapades en distinktion mellan ”kriget” i Afghanistan och den svenska insatsen genom en geografisk och organisatorisk uppdelning av de internationella insatserna i Afghanistan.
När porträtteringen av ”kriget” efterhand spillde över till den internationella säkerhetsstyrkan ISAF började även stödet för insatsen att svaja. Under insatsens gång ändrade konsensusen karaktär från enighet till ett blocköverskridande stöd där Vänsterpartiets och Miljöpartiets avhopp marginaliserades politiskt. Till slut var motståndet inom den röd-gröna oppositionen påfallande och interna splittringar inom Socialdemokraterna sammanföll med ett behov att ena oppositionen inför valet 2010. Detta påverkade även regeringen i detta fall för i en politisk process där konsensus eftersträvas binds regering och opposition till varandra.
Socialdemokraterna och Moderaterna har en unik ställning i utrikespolitiska frågor som garant för stabiliteten och kontinuiteten. Givet relationen mellan regering och opposition i frågor där konsensus eftersträvas blir Socialdemokraternas interna stridigheter även ett problem för Moderaterna i regeringsställning. I partiledningarna fanns en gemensam grund bakom inriktningen av svensk utrikes- och säkerhetspolitik och även om valkampanjen 2010 utmynnade i en del skärmytslingar kunde partierna enas om en väg framåt efter valet genom en blocköverskridande överenskommelse där stridande trupp skulle dras tillbaka. En kompromiss som kunde ramas in på ett sätt som både förespråkare och motståndare till insatsen kunde ställa sig bakom.
Regeringen, oavsett färg, har en stark roll i dessa frågor men givet kravet på konsensus varken kan eller vill regeringen köra över oppositionen i samma utsträckning som i andra sakfrågor. Regeringen blir beroende av oppositionens stöd eller medgivande. Avhandlingen kommer fram till att det intressant nog inte alltid är nödvändigt att attrahera politiskt stöd utan oftast räcker det för regeringen att inte mobilisera en opposition. Uppfattningen om den utrikespolitiska linjen möjliggör och begränsar handlingsutrymmet och avhandlingen kretsar kring ett antal inramningsstrategier som aktörerna använder för att få policyn att passa in i den utrikespolitiska linjen och på så sätt vinna stöd för sina förslag. En policy som avviker för mycket från den utrikespolitiska linjen riskerar att bli angripen för att splittra den nationella enigheten, vilket är en kardinalsynd inom utrikes- och säkerhetspolitik. Genom att inkludera aktörerna i analysen och lägga fokus på hur motståndare och förespråkare inom regering och opposition väljer att rama in frågan bidrar denna avhandling till en utökad förståelse för hur politiskt stöd för militära insatser skapas.
Ladda ner hela avhandlingen från DiVA (Digitala vetenskapliga arkivet)
Disputationer
-
Johanna Nilsson lägger fram sin licentiatavhandling 15 februari
Johanna Nilsson lägger fram sin licentiatavhandling Between Political Party and Armed Group - Unders... -
Oskar Hultin Bäckersten disputerar 2 februari
Oskar Hultin Bäckersten försvarar sin avhandling Weak Links in the Democratic Chain? Examining the D... -
August Danielson disputerar 8 december
August Danielson försvarar sin avhandling The Resilience of Diplomacy – Adaptation and Continuity of... -
Sandra Håkansson disputerar 20 oktober
Sandra Håkansson försvarar sin avhandling Politicians under threat: Gender aspects of violence again... -
Jan Szulkin disputerar 16 december
Jan Szulkin försvarar sin avhandling Mobilization or abstention? Economic inequality and labor marke... -
Anton Ahlén disputerar 21 oktober
Anton Ahlén försvarar sin avhandling Managing migration in modern welfare states – Essays on the dev... -
Maximilian S.T. Wanner disputerar 15 september
Maximilian S.T. Wanner försvarar sin avhandling Change and Progress in Disaster Risk Reduction den 1... -
Pernilla Tunberger disputerar 6 maj
Pernilla Tunberger försvarar sin avhandling Earning, caring and the quest for sustainable societies:... -
Maria Nordbrandt Bergström disputerar 14 januari
Maria Nordbrandt Bergström försvarar sin avhandling Modern Talking: On the Democratic Roles of Cross... -
Ariel Young disputerar den 5 november
Ariel Young försvarar sin avhandling Social-Policy Attitudes and the Great Recession: Changes in Per... -
Lutz Gschwind disputerar den 10 september
Lutz Gschwind försvarar sin avhandling Migration and social protection in European welfare states: C... -
Sofia Helander disputerar den 6 september
Sofia Helander försvarar sin avhandling From Antagonism to Alienation: Redirecting Radical Democracy... -
Lauri Peterson disputerar den 8 juni
Lauri Peterson försvarar sin avhandling Investigating the Determinants of International, National an... -
Lars Wikman disputerar den 12 maj
Lars Wikman försvarar sin avhandling Don’t Mention the War: The forging of a domestic foreign policy... -
David Ekstam disputerar den 29 mars
David Ekstam försvarar sin avhandling The socialization of intergroup attitudes: The problem of gene... -
Anton Brännlund disputerar den 8 mars
Anton Brännlund försvarar sin avhandling Wealth and the economic vote. How assets and liabilities sh... -
Anna Ida Rock disputerar den 5 mars
Anna Ida Rock försvarar sin avhandling Statebuilding through diaspora recruitment? - The role of cap... -
Cecilia Josefsson disputerar den 20 november
Cecilia Josefsson försvarar sin avhandling Adaptive resistance: Power struggles over gender quotas i... -
Kristoffer Jutvik disputerar den 13 juni
Kristoffer Jutvik försvarar sin avhandling Governing Migration – On the Emergence and Effects of Pol... -
Nadja Grees disputerar den 10 januari
Nadja Grees försvarar sin avhandling Changing Swedish sickness insurance – policies institutions and... -
Darrel Robinson disputerar 11 oktober
Darrel Robinson försvarar sin avhandling Education and Support for Democracy den 11 oktober kl. 10.0... -
Malin Holm disputerar 14 september
Malin Holm försvarar sin avhandling The Rise of Online Counterpublics? The Limits of Inclusion in a ... -
Michal Smrek disputerar 10 maj
Michal Smrek försvarar sin avhandling Incumbent Renomination: Accountability and Gender Bias den 10 ... -
Lena Noreland disputerar 5 april
Lena Noreland försvarar sin avhandling Laga efter läge. Statsråds föreställningar om styrning i Rege... -
Zohreh Khoban disputerar 8 februari
Zohreh Khoban försvarar sin avhandling Deliberation, against all odds? The critical prospects of min... -
Johan Wejryd disputerar 23 november
Johan Wejryd försvarar sin avhandling On consumed democracy: The Expansion of consumer choice and it... -
Johanna Pettersson disputerar 2 november
Johanna Pettersson försvarar sin avhandling What’s in a Line? Making Sovereignty through Border Poli... -
Marcus Wangel disputerar 5 juni
Marcus Wangel försvarar sin avhandling Deep Roots and Tangled Branches. Bureaucracy and Collaboratio... -
Karin Leijon disputerar 8 juni
Karin Leijon försvarar sin avhandling National Courts as Gatekeepers in European Integration den 8 j... -
Axel Cronert disputerar den 2 februari
Axel Cronert disputerar den 2 februari kl. 13.15 i Brusewitzsalen (Östra Ågatan 19) på avhandlingen ... -
Marcus Östeman disputerar den 15 december
Marcus Österman disputerar den 15 december kl. 13.15 i Brusewitzsalen (Östra Ågatan 19) på avhandlin... -
Charlotta Friedner Parrat disputerar den 7 oktober
Charlotta Friedner Parrat disputerar den 7 oktober kl. 13.15 i Brusewitzsalen (Östra Ågatan 19) på a... -
Frederike Albrecht disputerar 9 juni
Frederike disputerar den 9 juni i Brusewitzsalen kl. 13.15 ... -
Helena Hermansson disputerar 8 juni
Helena Hermansson disputerar 8 juni i Brusewitzsalen kl. 13:15 med avhandlingen "Centralized Disaste... -
Magnus Johnsson disputerar 7 juni
Magnus Johnsson disputerar 7 juni i Brusewitz salen kl. 13.15 med avhandlingen Strategic colonels? T... -
Linda Moberg disputerar 2 juni
Linda Moberg disputerar 2 juni kl. 10.15 i Brusewitz salen, Östra Ågatan 19 med avhandlingen "Market... -
Sara Bondesson disputerar 19 maj
Sara Bondesson disputerar den 19 maj kl. 13.15 i sal 3576, Östra Ågatan 19 med avhandlingen "Vulnera... -
Lina Erikson disputerar 20 maj
Lina Erikson disputerar den 20 maj i sal 3576, Östra Ågatan 19 med avhandlingen "Natural Disasters a... -
Rafael Ahlskog
Rafael Ahlskog disputerar den 24 mars kl. 13.15 i Nya Brusewitz salen, Östra Ågatan 19 med avhandlin...