En gymnasieutbildning för alla? Hur påverkar gymnasieutbildningens utformning risken för avhopp och arbetslöshet?

Att inte fullfölja gymnasiet är idag en av de största riskfaktorerna för arbetslöshet och låg ekonomisk standard, såväl i Sverige som internationellt. Reformer i syfte att minska avhoppen från gymnasiet har främst fokuserat på att skapa mer renodlade yrkesprogram med en mindre andel teoretiska ämnen i förhoppningen om att detta ska göra det enklare för fler att slutföra gymnasiet.

– Trots den stora policyrelevansen är det oklart i forskningslitteraturen om renodlade yrkesprogram faktiskt kan minska skolavhoppen och i förlängningen ungdomsarbetslösheten. Detta projekt syftar till att fylla denna forskningslucka, säger projektledare Jonas Larsson Taghizadeh.

Huvuddelen av de studier som finns lider av metodproblem där det inte går att veta vad som beror på en viss utbildning i sig eller på att olika utbildningar lockar till sig elever med olika förmågor och kunskaper. Det är inte heller utrett hur 2009 års omfattande gymnasiereform i Sverige, Gy11, har påverkat avhoppen, trots att ett av målen med reformen var att minska avhoppen. Mot denna bakgrund syftar detta projekt till att studera hur gymnasieutbildningens utformning och innehåll påverkar risken för att elever hoppar av gymnasiet.

I projektet planerar forskargruppen även att studera hur avhopp i sin tur inverkar på risken för svårigheter i att etablera sig på arbetsmarknaden. Genom att dra nytta av hur antagningen till gymnasiet går till och de s.k. diskontinuiteter som förekommer i antagningen finns goda möjligheter att skilja på vad som beror på utbildningen i sig och vad som beror på elevernas bakgrund. Denna metod bygger på användande av de i internationell jämförelse synnerligen rika svenska registerdata som finns för gymnasieantagningen och elevernas prestationer. Dessa data ger även möjlighet att studera samband mellan resultat i enskilda ämnen och risken för studieavhopp för att också besvara frågan om vilka delar av utbildningsprogrammen som särskilt är relaterade till risken för avhopp. Därutöver kommer projektet att studera hur riskerna för avhopp skiljer sig åt beroende på elevernas kön och bakgrund.


Projektledare: Jonas Larsson Taghizadeh (statsvetenskapliga institutionen)

Period: 2022–2025

Finansiering: 4 320 516 kr från Vetenskapsrådet

Forskargrupp

Marcus Österman

Forskare vid Personalorganisationer, TCO-OFR/S; ST inom universitets- och högskoleområdet, 214-01 sektionen vid Uppsala universitet

Forskare vid Statsvetenskapliga institutionen, Forskare och lärare

E-post:
Marcus.Osterman[AT-tecken]statsvet.uu.se
Telefon:
018-471 3307
Senast uppdaterad: 2021-12-17