The Continuation of Conflict-related Violence in Postwar Cities: Mapping violence at the street level

Städer i länder som genomgått ett inbördeskrig förblir ofta starkt omtvistade och kan utgöra svårhanterade hinder i den bredare fredsprocessen. Det finns många exempel på städer som fortsatt vara omstridda och våldsamma trots att kriget formellt tagit slut. Exempelvis har Libanons huvudstad Beirut förblivit en delad stad och motsättningar mellan grupper försvårar stadens återuppbyggnad, Belfast uppvisar mycket starkare spänningar mellan konfliktgrupperna än resten av Nordirland, Mitrovica fortsätter vara en stötesten i fredsprocessen i Kosovo, och olika former av politiskt våld har fortsatt i Abidjan trots krigsslutet i Elfenbenskusten. Många av problemen i sådana omtvistade postkonfliktstäder kan kopplas till våldets fortsättning trots krigets formella slut.

Städer har en särställning i samhället och en särskild dynamik som gör dem särskilt utsatta för fortsatt konfliktrelaterat våld, vilket i sin tur upprätthåller och fördjupar spänningen mellan grupper och försvårar processen mot en hållbar fred. Städer karakteriseras av tät befolkning, en heterogen sammansättning av invånare, konstanta möten mellan grupper, och en symbolisk och politisk särställning i det omgivande samhället. Samtliga dessa faktorer bidrar till våldets fortsättning och koncentration i städer efter krigets formella slut. Trots detta har förvånansvärt lite forskning adresserat våldets fortsättning i postkonfliktstäder. Avsaknaden av systematisk jämförande forskning kring hur, när och var våldet manifesteras i dessa sammanhang gör att vi i nuläget har en begränsad förståelse av våldets orsaker, och hur det kan hanteras och förebyggas.

För att adressera denna forskningslucka och öka vår vetenskapliga förståelse av våldets dynamik i postkonfliktstäder avser detta projekt att upprätta ett nytt och omfattande dataset. Detta dataset, som kommer att tillgängliggöras publikt, kommer att innehålla systematisk information om konfliktrelaterat våld i postkonfliktstäder. Våldsincidenter kommer att kodas med geografisk information på gatunivå, vilket gör det möjligt att analysera mönster och dynamik inom och inte bara mellan städer. Med hjälp av detta dataset avser vi att kartlägga och utforska våldets dynamik och utveckling inom och mellan olika postkonfliktstäder. Utifrån tidigare forskning kommer vi att använda vårt dataset för att testa olika hypoteser om hur, var och när våldet äger rum. Vi kommer också att genomföra djupgående fältstudier i Beirut, Belfast, Mitrovica och Abidjan - postkonfliktstäder som alla drabbats av konfliktrelaterat våld, men uppvisar olika mönster - för att förfina och utveckla förståelsen av våldets orsaker och dynamik. I sin helhet kommer projektet att öka vår teoretiska och empiriska förståelse av våld i omtvistade postkonfliktstäder, och utgöra ett viktigt underlag för praktiska råd till beslutsfattare och stadsplanerare kring hur sådant våld kan hanteras och förebyggas.

- Städer har en särställning i samhället och en särskild dynamik, som gör dem särskilt utsatta för fortsatt våld i efterkrigssammanhang. Sådant våld kan upprätthålla och fördjupa spänningen mellan grupper och försvåra processen mot en hållbar fred. Vårt projekt upprättar ett nytt dataset som tillsammans med ingående fallstudier hjälper oss öka den vetenskapliga förståelsen av våldets orsaker, och hur det kan hanteras och förebyggas, säger projektledare Emma Elfversson.


Projektledare: Emma Elfversson (statsvetenskapliga institutionen)

Period: 2020-2024

Finansiering: 5 973 377 kr från Vetenskapsrådet

Emma Elfversson

Biträdande universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Forskare och lärare

E-post:
emma.elfversson[AT-tecken]statsvet.uu.se

Forskare vid Institutionen för freds- och konfliktforskning

E-post:
Emma.Elfversson[AT-tecken]pcr.uu.se
Telefon:
018-471 7651
Senast uppdaterad: 2022-11-23