Om projektet

Deliberativa medborgare: Vem vill delta i politiska diskussioner och när, var och hur sker det deliberativa samtalet?

Deliberativ demokrati är ett sätt att engagera medborgare i politiken och att ge dem en möjlighet att reflektera kring samhällsfrågor på ett idealt sätt. Resultatet av deliberativa samtal bör ligga till grund för politiska beslut. Trots det stora intresset kring deliberation från både forskare och praktiker så är vi ännu långt ifrån att förstå vilka faktorer som främjar det deliberativa samtalet.

Detta forskningsprojekt syftar till att utveckla en systematisk förståelse för de faktorer och mekanismer som leder till att medborgare engagerar sig i deliberation: psykologiska, situationsbundna, individbundna, strukturella etc. Vi kommer att utveckla en övergripande modell för att förstå deliberation strukturerad efter tre centrala frågeställningar:

-Vem är villig att delta i deliberativa samtal?

-Hur och när sker deliberation?

-Vilka politiska/samhälleliga effekter har deliberation på kort och lång sikt?

Vi vill öka förståelsen för den dynamiska process som äger rum dels när medborgare är involverade i idealt utformade deliberativa situationer med betydande förutsättningar för att deliberation ska äga rum respektive när de deltar i situationer med begränsade förutsättningar för att deliberation ska ske. Ansatsen är tvärvetenskaplig och bygger på forskning inom psykologi, ekonomi och politik. Deliberation är en komplex process som kräver omfattande analyser på flera olika nivåer. Detta omfattande angreppssätt är nödvändigt för att kunna reda ut tidigare motsägelsefulla forskningsresultat vilket gett upphov till en hel del förvirring kring betydelsen av deliberation.

Design
Inom ramen för denna studie kommer vi att bjuda in slumpmässigt utvalda medborgare att diskutera en viktig politisk fråga - i detta fall frågan om de romska tiggare som under de senaste åren kommit till Uppsala och blivit en del av stadens nya gatubild. Under två helger kommer ett deliberativt event att genomföras i Uppsala, där cirka 80 medborgare kommer att  informeras kring komplexiteten i tiggerifrågan och sedan inbjudas att tillsammans diskutera tiggeri med målet att utveckla policyrekommendationer som efteråt ska överlämnas till kommunens politiker.

Vi kommer att studera vilka medborgare som är villiga att delta i de politiska samtalen genom att variera sättet vi rekryterar deltagare till studien.  Vi kommer även att undersöka hur medborgares deliberation går till genom att studera den deliberativa processen och jämföra olika deltagares upplevelser. Slutligen studerar vi hur olika sätt att strukturera det deliberativa samtalet (framför allt genom att variera formen av ledarskap/facilitation i olika smågrupper) påverkar kvalitén av samtalet.