Ny studie om beroenden mellan samhällen och ekologiska system publicerad i Nature Sustainability

2019-06-25

Hållbar förvaltning av naturresurser förutsätter kunskap om invecklade beroenden mellan samhällen och ekologiska system. En ny studie i Nature Sustainability identifierar vilka dessa beroenden är, hur de uppstår och vilka konsekvenserna är för en hållbar förvaltning. ”Studien är ett viktigt led i att utveckla vår förståelse om hur samhällen samspelar med ekosystem och därmed för förmågan att utveckla mer hållbara lösningar”, säger Daniel Nohrstedt – docent vid statsvetenskapliga institutionen och en av forskarna bakom studien.

Att bidra till en mer hållbar förvaltning av jordens begränsade resurser är en av forskningens viktigaste uppgifter. Befintlig kunskap vilar dock på studier av enskilda fall och det finns ett stort behov av gemensamma teorier och metoder för att utveckla en bredare förståelse som grund för politiska lösningar. Studien visar hur ett nätverksperspektiv – en beskrivning av ett system bestående av en uppsättning noder och länkar (Fig a) – kan användas för att utveckla ny kunskap om orsaker och konsekvenser i social-ekologiska system.

Fig a. Exempel (från skogsförvaltning på Madagaskar) på social-ekologiskt nätverk med aktörer (röda noder) och skogsområden (gröna noder). Aktörer är kopplade till varandra genom släktskap (röda länkar), skogsområden till varandra via ekologiska beroenden genom artspridning i landskapet (gröna länkar) och aktörer till skogsområden via ägarskap eller förvaltningsansvar. 

Ett viktigt led i detta är att kartlägga de vanligaste utmaningarna som uppstår i förvaltningen av gemensamma naturresurser. Ett exempel är att förvaltningen ofta måste beakta problem som förutsätter olika tidsperspektiv och olika nivåer i samhället, vilket ställer stora krav på aktörers förmåga att samordna sig.

– Det här området har länge varit intressant för statsvetenskapen, särskilt vad gäller samhällens förmåga att lösa konflikter och samordningsproblem kring gemensamma naturresurser. Det nya i vår studie är att visa på återkommande orsaker och utmaningar i dessa situationer, vilket är ett första steg i att ta fram en bredare kunskap som underlag för mer hållbara lösningar, säger Daniel Nohrstedt.

Studien är resultatet av ett tvärvetenskapligt internationellt samarbete mellan 19 forskare, under ledning av Örjan Bodin vid the Stockholm Resilience Centre.

Läs hela studien här